Filmkursen kunde idag bockas av från att göra-lista efter slutförda oppositioner av våra filmanalyser. Jag hade själv "analyserat" filmatiseringen av Juloratoriet. Just nu sliter jag med en hemtenta inom ämnet konstvetenskap. Ska på något sätt försöka säga något om hur industrisamhällets och modernismens tankegångar påverkade konsten runt sekelskiftet 1800–1900.
Nåja... I bakgrunden snurrar en best of-platta med OMD av alla band. Postar en video med en av deras stora hittar - "Enola Gay". Jag gillar det dubbla bildspråket i låten på något sätt (tänker inte på videon). Bildspråk ja.. 80-talet var inte endast en estetisk mardröm. New Orders videor bevisar motsatsen. Här "Blue Monday". Snacka om bildspråk.
tisdag, maj 27, 2008
söndag, maj 25, 2008
Nytt presidium och tröttsam populism
I fredags gick Studentkårens maj-fullmäktige av stapeln. 8 timmars diskussioner, beslut och personval. Till ny ordförande för 2008/2009 valdes Jessica Johansson och till ny Vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor valdes Jonna Lahdensuo. Jag önskar naturligtvis dem båda lycka till och hoppas och tror att de kommer att göra ett fint jobb för Studentkåren och Jönköpings studenter. Dessutom var det hög tid för lite tjejer uppe på kansliet igen.
För att hoppa över till något helt annat så vill jag bara hänvisa till några kloka ord från de bloggande lärarstudenterna på Metabolism som kommenterar senaste ledaren i Lärarnas tidning. De står upp bra mot den tröttsamma populismen i debatten om lärarutbildningen. Det är i sammanhanget dessutom anmärkningsvärt att det är lärarnas eget fack som gör sådana svepande angrepp på vår utbildning - synligen helt utan perspektiv och tillräckliga kunskaper.
För att hoppa över till något helt annat så vill jag bara hänvisa till några kloka ord från de bloggande lärarstudenterna på Metabolism som kommenterar senaste ledaren i Lärarnas tidning. De står upp bra mot den tröttsamma populismen i debatten om lärarutbildningen. Det är i sammanhanget dessutom anmärkningsvärt att det är lärarnas eget fack som gör sådana svepande angrepp på vår utbildning - synligen helt utan perspektiv och tillräckliga kunskaper.
söndag, maj 18, 2008
Tenta och lärande
Den skriftliga tentamen är som alla andra examinationsformer en slags kontrollinstans för lärande. Studenten visar att han/hon tillgodogjort sig ett kursinnehåll och således nått kursens lärandemål.
Varenda människa kan troligen vittna om hur man pluggat till ett prov eller en tenta som en galning för att bara en kort tid senare glömt bort stora delar. Man kan kanske säga att man pluggar för att klara just provet och i bästa (och troligen i de flesta) fall är det ändå något som stannar kvar.
Vad jag funderar mycket på är betydelsen av tentans utformning för det mer långsiktiga lärandet. En tenta kan tillåta den svarande att i olika utsträckning och i olika kombinationer redovisa/uttrycka många saker - faktakunskaper, förmågan att formulera och se samband, analysera och reflektera, tillämpa kunskap, definiera begrepp etc. Man kan helt naturligt ha olika fallenhet för olika typer av tentor och det långsiktiga lärandet ser därför olika ut hos olika studenter.
I morgon skriver jag en omtenta som delvis kan sägas innefatta vissa av ovanstående aspekter. Fokus ligger dock i att lära ett antal modeller och punktlistor mer eller mindre utantill. Låt mig säga att jag är extremt frågande till hur denna typ av "modellkunskap" på något sätt bidrar till ett långsiktigt och nyttigt lärande.
Varenda människa kan troligen vittna om hur man pluggat till ett prov eller en tenta som en galning för att bara en kort tid senare glömt bort stora delar. Man kan kanske säga att man pluggar för att klara just provet och i bästa (och troligen i de flesta) fall är det ändå något som stannar kvar.
Vad jag funderar mycket på är betydelsen av tentans utformning för det mer långsiktiga lärandet. En tenta kan tillåta den svarande att i olika utsträckning och i olika kombinationer redovisa/uttrycka många saker - faktakunskaper, förmågan att formulera och se samband, analysera och reflektera, tillämpa kunskap, definiera begrepp etc. Man kan helt naturligt ha olika fallenhet för olika typer av tentor och det långsiktiga lärandet ser därför olika ut hos olika studenter.
I morgon skriver jag en omtenta som delvis kan sägas innefatta vissa av ovanstående aspekter. Fokus ligger dock i att lära ett antal modeller och punktlistor mer eller mindre utantill. Låt mig säga att jag är extremt frågande till hur denna typ av "modellkunskap" på något sätt bidrar till ett långsiktigt och nyttigt lärande.
fredag, maj 16, 2008
Pennan
Jag tänker på det här med pennor.Ett fantastiskt instrument.
Bärare och förmedlare av historien, nuet och framtiden.
torsdag, maj 15, 2008
Samtid och vår framtid
Några samtidsbetraktelser
Utanför dessa betraktelser av min egen nära samtid så skriver jag gärna några rader om att jag i söndags förärades av ett litet besök från Kristoffer, Carina och Edgar. En härlig dag i solen spenderades till stora delar på stan med promenad på piren, kaffe på wienerkonditoriet och mjukglass vid kanalen. Fick även se lite film med den lille killens första timmar och dygn i livet. Så tack vänner för en mycket fin dag - ett mer än välkommet avbrott från allt annat.
- Läser idag om hur högskole- och forskningsministern troligen ställer sig i finansieringsfrågan rörande studentkårernas framtida o så viktiga verksamhet. Det är minst sagt oroande om det är så att Leijonborg aviserar att regeringen inte tänker sig följa utredarens förslag. Upp till kamp säger jag bara.
- Studentkårens majfullmäktige närmar sig. Bland annat ny ordförande och vice ordförande skall väljas. Idag kom också möteshandlingarna ut. Utan att i denna blogg fördjupa mig i ämnet kan jag bara konstatera att läsningen av dessa i många stycken tyvärr får min frustration och puls att stiga och det här med insomnande blir ett besvärligt företag. Kanske är det i mycket ett uttryck för att jag på något sätt har gjort mitt nu i kårvärlden. Det är dags att hitta nya utmaningar som väcker mindre frustration. Trots min egen ringa ålder av 25 år kan man inte annat än fundera lite över att t.ex. flera av årets ordförandekandidater gick i åk 7-8 när jag började på universitetet. Däri inga övriga värderingar.
- På måndag är det då tänkt att jag äntligen skall lägga en efterhängsen tenta bakom mig. Detta spöke som förföljt mig så länge utan att jag vänt mig om för att konfrontera det. Det här med tentaplugg är dock ingen angenäm syssla. Jag kan möjligen glädjas åt att jag till min stora förvåning skrev ett VG på filmtentan härom veckan. Applåd till mig själv.
Utanför dessa betraktelser av min egen nära samtid så skriver jag gärna några rader om att jag i söndags förärades av ett litet besök från Kristoffer, Carina och Edgar. En härlig dag i solen spenderades till stora delar på stan med promenad på piren, kaffe på wienerkonditoriet och mjukglass vid kanalen. Fick även se lite film med den lille killens första timmar och dygn i livet. Så tack vänner för en mycket fin dag - ett mer än välkommet avbrott från allt annat.
fredag, maj 09, 2008
Tankar om svenskämnets konstruktion
Jag tänker en del på det här med svenskämnets konstruktion. Dagens skolämne bygger på ett samlat ämne där litteratur och språk integreras. Jag tror att det ur ett elevperspektiv är viktigt att det förblir på det sättet. Skilda betyg i litteratur och språk skulle bara skapa mer frågor än det skulle ge svar.
Det är dock svårare att svara på hur svensklärarutbildningen bör konstrueras i fråga om samspelet/integrationen av litteraturvetenskap och språk. Jag vågar nog säga att en majoritet av svensklärarutbildningarna de senaste åren har gått över till att integrera litteratur och språk i olika former av "block" istället för att att läsa två skilda ämnen. Modellen har fördelar i fråga om att integrera VFU, att ge studenterna lika delar språk och litteratur och inte minst i fråga om att anlägga perspektiv på ämnet som ligger mer i linje med hur svenskämnet är konstruerat i dagens skola.
Det finns dock problem. Studenterna går nämligen miste om mycket den progression/fördjupning och identitet som finns förknippat med de i universitetsvärlden ganska skilda disciplinerna. Dagens svensklärarstudenter får i olika utsträckning möjlighet att på ett kvalitativt sätt fördjupa sina studier inom den ena eller andra disciplinen och den vetenskapliga skolningen blir splittrad och urvattnad. En uppsats eller rent av examensarbete inom "blockkonstruktionen" skrivs således med betydligt mindre ämnesrelaterade kunskaper än de arbeten som skrivs inom de självständiga disciplinerna på samma "nivå". Det går givetvis hävda att fördjupningen istället finns inom ämnets didaktik men det finns problem också i ett sådant resonemang då fördjupade kunskaper i ett ämnes didaktik måste bygga på goda ämneskunskaper. Lärarutbildningarna och ämnesföreträdare måste på något sätt ta tag i den här frågan. Vi riskerar nämligen nu att urvattna svenskämnet i en allmän förvirring om hur ämneskonceptionen egentligen ser ut.
Det är dock svårare att svara på hur svensklärarutbildningen bör konstrueras i fråga om samspelet/integrationen av litteraturvetenskap och språk. Jag vågar nog säga att en majoritet av svensklärarutbildningarna de senaste åren har gått över till att integrera litteratur och språk i olika former av "block" istället för att att läsa två skilda ämnen. Modellen har fördelar i fråga om att integrera VFU, att ge studenterna lika delar språk och litteratur och inte minst i fråga om att anlägga perspektiv på ämnet som ligger mer i linje med hur svenskämnet är konstruerat i dagens skola.
Det finns dock problem. Studenterna går nämligen miste om mycket den progression/fördjupning och identitet som finns förknippat med de i universitetsvärlden ganska skilda disciplinerna. Dagens svensklärarstudenter får i olika utsträckning möjlighet att på ett kvalitativt sätt fördjupa sina studier inom den ena eller andra disciplinen och den vetenskapliga skolningen blir splittrad och urvattnad. En uppsats eller rent av examensarbete inom "blockkonstruktionen" skrivs således med betydligt mindre ämnesrelaterade kunskaper än de arbeten som skrivs inom de självständiga disciplinerna på samma "nivå". Det går givetvis hävda att fördjupningen istället finns inom ämnets didaktik men det finns problem också i ett sådant resonemang då fördjupade kunskaper i ett ämnes didaktik måste bygga på goda ämneskunskaper. Lärarutbildningarna och ämnesföreträdare måste på något sätt ta tag i den här frågan. Vi riskerar nämligen nu att urvattna svenskämnet i en allmän förvirring om hur ämneskonceptionen egentligen ser ut.
söndag, maj 04, 2008
En uppsättning av berättelser som vi berättar om oss själva
KULTUR [jfr t. kultur, eng. culture; av fr. culture, av lat. cultura, till cultus, odling]
Vid sidan av de mer agrara definitionerna av begreppet står det i SAOB att ordet är:
Jag läser för tillfället i en bok av Cynthia Weber som heter International relations theory - a critical introduction och stötte där på tre betydligt kortare och mer inspirerande definitioner som jag vill dela med mig av. Här i min egen översättning från engelska:
Jag tänker att definitioner som dessa skulle fungera alldeles utmärkt som utgångspunkt för spännande diskussioner i klassrummet. Särskilt bra tänker jag mig att det skulle göra sig som en slags introduktion till en svenskkurs där man från det ganska svårgripbara kulturbegreppet arbetar sig fram till hur kultur kan yttra sig (kulturyttringar) och därigenom kan se t.ex. litteraturens, språkets, musikens och filmens roll i samhället som det som just berättar om och skapar människan och det samhälle vi alla lever i.
Jag vet, kanske är det lite stora ord men jag går verkligen igång på de här definitionerna och avsaknaden av ett förhållande till och diskussion om kultur som sådan kan bli olycklig som jag ser det. Om vi som lärare på frågor om varför vi läser det vi läser i skolan, kommer med svar som antingen hänvisar till nått slags kulturarv eller "att vi kan lära oss om oss själva i litteraturen" är det många elever som inte förstår vad vi snackar om och som snabbt tröttar. Utan att förstå att kultur inte är något som vi lär oss om så mycket som att vi är en skapande del av den, kan vi verkligt sätta in t.ex. litteraturundervisningen i ett meningsfullt sammanhang.
Vid sidan av de mer agrara definitionerna av begreppet står det i SAOB att ordet är:
sammanfattning(en) av de förhållanden genom vilka människan eller ett visst folk eller en viss folkgrupp o. d. i sitt allmänna levnadssätt eller på något visst(livs)område höjer sig över djurstadiet (eller primitiva förhållanden); (andlig eller materiell) odling; genom dylika strävanden uppnått (högre) utvecklingsstadium; (på olika sätt karakteriserad) art eller typ av kultur (i här angivna bemärkelse); utan närmare bestämning numera särsk. med tanke på den andliga odlingon (vetenskap, religion, konst, litteratur o. d.). (SAOB, artikel tryckt 1938)
- Kultur rör tillkomst och utbyte av meningar – givandet och tagandet av meningar – mellan medlemmar av ett samhälle eller grupp. (Hall, 1997)
- Den sociala produktionen och reproduktionen av förnuft, mening och medvetenhet. (John Hartley, 1994)
- En uppsättning av berättelser som vi berättar om oss själva. (Geertz, 1975)
Jag tänker att definitioner som dessa skulle fungera alldeles utmärkt som utgångspunkt för spännande diskussioner i klassrummet. Särskilt bra tänker jag mig att det skulle göra sig som en slags introduktion till en svenskkurs där man från det ganska svårgripbara kulturbegreppet arbetar sig fram till hur kultur kan yttra sig (kulturyttringar) och därigenom kan se t.ex. litteraturens, språkets, musikens och filmens roll i samhället som det som just berättar om och skapar människan och det samhälle vi alla lever i.
Jag vet, kanske är det lite stora ord men jag går verkligen igång på de här definitionerna och avsaknaden av ett förhållande till och diskussion om kultur som sådan kan bli olycklig som jag ser det. Om vi som lärare på frågor om varför vi läser det vi läser i skolan, kommer med svar som antingen hänvisar till nått slags kulturarv eller "att vi kan lära oss om oss själva i litteraturen" är det många elever som inte förstår vad vi snackar om och som snabbt tröttar. Utan att förstå att kultur inte är något som vi lär oss om så mycket som att vi är en skapande del av den, kan vi verkligt sätta in t.ex. litteraturundervisningen i ett meningsfullt sammanhang.
torsdag, maj 01, 2008
Tjena Edgar
Det är onekligen intressant att fundera över livets brokighet och hur våra vägar slingrar sig i olika väderstreck – en ofantlig väv av människans valfrihet.
Min goda vän Kristoffer har nu blivit pappa. Ett stort GRATTIS till honom och Carina och välkommen till tillvaron Edgar! Jag hoppas att jag snart kan komma och hälsa på, det ska verkligen bli roligt.
Min egen vardag består för tillfället av en besvärlig förkylning i kombination med förvirrat tentapluggande inför lördagens prövning. Ämnet är film. Det är närmast ironiskt att nämna Andreas och film i samma mening. Än mer komiskt att jag då läser en kurs i ämnet. Om min syn på film och bruket av densamma hoppas jag dock kunna återkomma till här. Hur kan man t.ex. fundera kring film och skolan? Ett förhållande jag själv har lite svårt att förhålla mig till i många stycken.
Min goda vän Kristoffer har nu blivit pappa. Ett stort GRATTIS till honom och Carina och välkommen till tillvaron Edgar! Jag hoppas att jag snart kan komma och hälsa på, det ska verkligen bli roligt.
Min egen vardag består för tillfället av en besvärlig förkylning i kombination med förvirrat tentapluggande inför lördagens prövning. Ämnet är film. Det är närmast ironiskt att nämna Andreas och film i samma mening. Än mer komiskt att jag då läser en kurs i ämnet. Om min syn på film och bruket av densamma hoppas jag dock kunna återkomma till här. Hur kan man t.ex. fundera kring film och skolan? Ett förhållande jag själv har lite svårt att förhålla mig till i många stycken.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
