BD

Jag vill bara instämma och stryka under min vän Kristoffers tankar om Broder Daniel och deras sista konsert.

Troligen finns det inget enskilt band som betytt mer för mig. De enda som för mig kommer i närheten är nog Joy Divison, The Smiths och The Cure men...ändå inte.

Nu väntar vi bara på Henkes första soloplatta.

Mig äger ingen

Under stora delar av min läsning av Åsa Linderborgs Mig äger ingen kände jag mest att det absolut var en okej bok, men inte mycket mer. När jag nu precis lagt den ifrån mig är det en bok som gjort starkt intryck på mig. Det är verkligen en välskriven och stark skildring av en uppväxt, ett samhälle, ett människoöde - en modern arbetarskildring som mycket väl kan komma att tala om sig i många år framöver. Sällan har väl också ett omslag samspelat så väl med bokens innehåll. Läs den.

Skrivlogg nr. 6

Vad händer egentligen kan man fråga sig. Står arbetet stilla? Svaret är både ja och nej. De flesta texterna är färdiga i en första "råversion" och ligger nu till sig ett tag innan jag kan påbörja ytterligare redigeringar i dessa. För övrigt har jag fortfarande lite kontakter med fd kåraktiva som är på gång och jag hoppas på textmässiga bidrag från personer med särskild kompetens som jag själv inte riktigt har. Dessutom har jag börjat leta och scanna fotografier - ett arbete som fött nya frågor om upphovsrätt som jag måste lösa på något sätt.

Så denna vecka koncentrerar jag mig framförallt på att vara lite ledig på förmiddagarna och arbeta på HLK under eftermiddagar och kvällar. Jag ringer nyantagna studenter. Troligen får projektet ny fart i nästa vecka efter några telefonsamtal. Nu är det dock dags att sätta på en kopp kaffe och gå ut i solen en sväng. Over and out!

Något om problematisk djurrättsretorik

Är nyss hemkommen från en nattlig vandring runt Munksjön. Trevligt.

För övrigt sökte jag idag utträde ur föreningen Djurens rätt efter många år av passivt medlemskap. Jag har fått allt svårare att ställa mig bakom deras retorik. I senaste numret av medlemstidningen finns t.ex. en artikel om Astrid Lindgren och den bild av djur som förmedlas i hennes böcker. Artikelförfattaren framhåller visserligen Lindgrens insatser i kampen för en bättre djurskyddslag, ett arbete som ju faktiskt ledde fram till en ny lag. Problemet ligger i att man samtidigt angriper detaljer i hennes böcker som man menar visar på en djursyn som författaren och, som jag ser det, även Djurens rätt tycker är felaktig och förkastlig.

Med artiklar som dessa skjuter man dock endast sig själv i foten. Djurens rätt förefaller sakna förståelse och insikt i betydelsen av kulturella vanor och traditioner som är djupt rotade i människan på så sätt att man endast godtar fullständiga helomvändningar i beteendemönster. Ett sådant synsätt håller dock inte. Istället måste man möta människor där de befinner sig och sedan ta mindre steg framåt. Om det är medlemmar man vill ha och om man verkligen har för avsikt att påverka människor att ändra t.ex. matvanor så kommer man att fullständigt misslyckas om man fortsätter på utstakad väg. Tyvärr.

Skrivlogg nr. 5

Så har den femte arbetsveckan med studentkårens historia för ögonen tagit sin början. Imorgon har jag också min första träff med en fd kåraktiv och fler är inbokade. Det går med andra ord framåt även om det är svårt att veta riktigt vart man skall börja och var man ska sätta punkt.

Finansieringen av tryck är ännu inte fixad men jag är nog ännu inte speciellt orolig. Jag har så smått börjat även med den grafiska formgivningen så som jag vill ha det och jag kan nog säga nu att det går att säga att det är en bok jag skriver. Inte någon flummig skrift, häfte eller liknande. Jag skriver en bok och det är lite häftigt.

The Queen's Corner

Jag är väl lite sen med att uppmärksamma hypen men så är det ibland. I vilket fall är Joel Alme grymt bra och det är det givna nästa skivköpet. Att video nedan dessutom är riktigt snygg gör inte saken sämre. Grymt foto.

Gorgonzola no more

När det så var dags att vakna och stiga upp denna helt ordinära tisdagsmorgon, fann jag mig själv med händer svullna och kliande som om de drabbats av tjugo myggbett och märkliga utslag bredde ut sig över mina armar. Det hela visade sig vara nån slags allergisk reaktion. Som liten sades jag vara allergisk mot hästar men sedan dess har något liknande aldrig uppdagat sig. Misstankarna riktas nu mot den lilla delikatessen gorgonzola-ost, vilken jag hade i en alldeles utsökt pastasås vilken jag tillrett och avsmakat igår under kvällen. Det som skulle blivit dagens lunch tvingas därför bjudas ut till min bror och själv får jag knapra en hel hög med tabletter istället. Dagen kunde varit bättre.

Skrivlogg nr. 4

Protokoll, verksamhetsberättelser, stadgar, Kårsordet och pressklipp. Det är mycket att läsa. Det är mycket att sortera. Det är svårt att skriva. Detta är ingen klagovisa, arbetet flyter på, men det tar sin tid och tiden jag har till förfogande är ändlig.

I veckan som kommer hoppas jag kunna ha brödtexten för högskoletiden bakom mig och därmed ge mig i kast med det sista kronologiska avsnittet från 1994 fram till idag. Jag ska också försöka börja boka in lite möten med före detta kåraktiva för att komma igång med den biten också. Det är kanske egentligen den mest spännande biten med mitt arbete men ändå skjuter jag hela tiden upp den delen. Jag vet inte varför egentligen. Jag bara fungerar så ibland.

Efter att ha suttit själv i tre veckor och läst och skrivit känner jag också att det är hög tid att börja lämna texter ifrån mig till andra som kan läsa och kommentera. Jag hoppas jag hittar några villiga med intresse och tid. Det kommer att ta lång tid att hitta ett bra upplägg och en intresseskapande ton innan texterna kan nå sin slutgiltiga form.

Nedan ser ni föresten två nytagna bilder från några av de byggnader där kåren hållt till. Först ser ni seminariebyggnaden där folkskolelärare utbildades mellan 1947 och 1968. I min meing är det en av Jönköpings absolut vackraste byggnader (även om mitt foto inte gör det rättvisa). Elevkåren höll till i källaren. Det andra huset är det första riktiga kårhuset, även kallat Engströmska villan. Här höll kåren till i över 20 år, från det att huset närmast ockuperades 1969 till det att man flyttade därifrån 1990. Även detta en vacker byggnad som för övrigt passerat 100 år .

Golf - midsommar - kamera

Med övermodig förhoppning om att regnet ej skall falla ska det om en stund spelas lite golf med några kompisar från Ulricehamn. Mina talanger i denna sport är dock ytterst begränsade och jag är nog nöjd så länge jag träffar bollen skulle jag tro. Därefter hänger jag på hem till Ulricehamn och Malin och Niklas nya lya (typ hus) för att där celebrera midsommar.

Helgen till ära, eller vad det nu är, har jag i ett mer eller mindre förnuftigt infall också skaffat mig en ny kamera. Kanske onödigt, kanske bra att ha. Med säkerhet mycket roligt.

Skrivlogg nr. 3

Trots skralt material har jag nu ändå lyckats få ihop en hyfsad text om studentkårens 70-tal. Även om det inte går att hitta namn på alla som varit ordföranden eller vilka frågor man drivit under årtiondets andra halva så tror jag ändå att det ska gå att få sig en bild av andan och verksamheten. Jag tror heller inte att det ska vara några problem att hitta personer som kan berätta som studentlivet vid lärarhögskolan.

70-talet utmärker sig som en tid med starkt politiskt engagemang i stora frågor såsom t.ex. Vitenamkriget och för bojkotten av Davis Cup-matchen mellan Chile och Sverige 1975. Det är alltid spännande när en lokal verksamhet också kan lära oss om de stora frågorna för tiden.

Nu ska jag gräva ner mig i nästa period, högskoletiden från 1977 till 1994. Där finns det desto mer material att ta sig igenom.

Skrivlogg nr. 2

Det är svårt det här med ton och tilltal. Jag tänker mycket på det men samtidigt måste jag skriva på. Det går inte att hänga upp sig för mycket på formdetaljer så här tidigt i processen.

Under veckan som gått har jag ägnat mig åt de första 20 åren - den så kallade seminarietiden mellan 1947 och 1968. Det var för elevkåren en tid utan formella rättigheter till inflytande men där man ändock lyckades bedriva en hel del reellt inflytande genom att bygga relationer och kanaler för dialog med rektor och lärarkollegium. Inte minst 60-talet var också en tid fylld av socialt engagemang med återkommande insamlingar till Röda korset och liknande. Särskilt spännande är engagemanget för Sydafrika genom Södra Vätterbygdens Sydafrikakommitté och de personer som var aktiva där och i elevkåren. Det vore dock synd att avslöja för mycket redan nu. Lite överraskningar måste jag få hålla på.

I princip har jag i alla fall skrivit huvuddelen av "brödtexten" för seminarietiden nu. Vissa kompletteringar kommer dock att behöva göras och förhoppningsvis kan jag spåra upp en eller ett par personer som var aktiva under perioden på något sätt. Nästa tidsperiod att ge sig in i är den så kallade lärarhögskoletiden mellan 1968 och 1977. Tyvärr så är det skriftliga källmaterialet för denna period väldigt haltande. Jag har hittat en del från den så kallade kårhussektionen, några verksamhetsberättelser, en stadga från 1970 och ett mindre antal styrelseprotokoll. Vi får hoppas på att det går att fylla ut luckorna med f.d. studenters berättelser. Det finns ju trots allt en del lärare och annan personal inne på HLK som har sin egen lärarutbildning från lärarhögskolan i Jönköping.

Skrivlogg nr. 1 - uppstart

I år firar Jönköpings Studentkår som bekant 60 år som studerandesammanslutning. Historien tar sin början vid Jönköpings folkskoleseminarium som 1947 började utbilda folkskolelärare i staden. Om denna 60 åriga historia vet vi dock inte speciellt mycket. Det är synd. Därför har jag fått studentkårens stöd att nu i sommar försöka skriva föreningens historia och till hösten kan vi förhoppningsvis ha en skrift av något slag som berättar om hur studentkåren fungerat och utvecklats genom åren. Min ambition är att skriva en lättillgänglig historia med utgångspunkt i såväl protokoll som andra minnen och berättelser.

Idag drar arbetet igång på riktigt och med inspiration av Peter Englund tänkte jag att arbetet skulle gå att följa här på bloggen under rubriken ”skrivlogg”. Här kommer det gå att läsa om arbetets mödor och glädjeämnen, se bilder m.m. Den som är intresserad får här hemskt gärna ställa frågor, komma med tips, kritik och andra konstruktiva budskap.

Hösten 2007 skrev jag en b-uppsats om studentkårens tidigaste historia vid folkskoleseminariet. De organiserade klagomålens tid – om arbete och studentinflytande i Jönköpings folkskoleseminariums elevkår 1947–1958 heter den. Kanske kan jag fixa så att den går att ladda ner.

Nedan ser ni några bilder från studentkårens första protokollbok.

Slutspurt

Några krafttag till över helgen så kan denna termin förhoppningsvis läggas till handlingarna. Det är dock alltid de sista stegen som är de tyngsta.

På måndag börjar jag sedan jobba lite. Då ska förhoppningsvis bloggen leva upp lite också med ett nytt kapitel. Den som är intresserad av historia och/eller Jönköpings Studentkår bör då hålla ögonen öppna lite extra. Mer säger jag nog inte nu. Nästa inlägg blir mer klargörande.

Tankar om arbete och vila

Jag tänker på relationen mellan arbete och vila.
Såhär på terminens sista vecka är det minst sagt tungt att få ner de nödvändiga orden på papper. Svårt att koncentrera sig. Svårt att motivera sig. Spontant säger man att man behöver sommar och vila. Men vila kan också innebära arbete. För egen del har jag nästan ingen energi kvar att slutföra diverse hemtentor och andra mindre uppgifter men känner stor motivation att få börja jobba med det historieprojekt som kommer uppta stora delar av min tid i sommar.

Slutsats: arbete innebär inte alltid arbete och vila innebär inte alltid vila.

Bildspråk

Filmkursen kunde idag bockas av från att göra-lista efter slutförda oppositioner av våra filmanalyser. Jag hade själv "analyserat" filmatiseringen av Juloratoriet. Just nu sliter jag med en hemtenta inom ämnet konstvetenskap. Ska på något sätt försöka säga något om hur industrisamhällets och modernismens tankegångar påverkade konsten runt sekelskiftet 1800–1900.

Nåja... I bakgrunden snurrar en best of-platta med OMD av alla band. Postar en video med en av deras stora hittar - "Enola Gay". Jag gillar det dubbla bildspråket i låten på något sätt (tänker inte på videon). Bildspråk ja.. 80-talet var inte endast en estetisk mardröm. New Orders videor bevisar motsatsen. Här "Blue Monday". Snacka om bildspråk.

Nytt presidium och tröttsam populism

I fredags gick Studentkårens maj-fullmäktige av stapeln. 8 timmars diskussioner, beslut och personval. Till ny ordförande för 2008/2009 valdes Jessica Johansson och till ny Vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor valdes Jonna Lahdensuo. Jag önskar naturligtvis dem båda lycka till och hoppas och tror att de kommer att göra ett fint jobb för Studentkåren och Jönköpings studenter. Dessutom var det hög tid för lite tjejer uppe på kansliet igen.

För att hoppa över till något helt annat så vill jag bara hänvisa till några kloka ord från de bloggande lärarstudenterna på Metabolism som kommenterar senaste ledaren i Lärarnas tidning. De står upp bra mot den tröttsamma populismen i debatten om lärarutbildningen. Det är i sammanhanget dessutom anmärkningsvärt att det är lärarnas eget fack som gör sådana svepande angrepp på vår utbildning - synligen helt utan perspektiv och tillräckliga kunskaper.

Tenta och lärande

Den skriftliga tentamen är som alla andra examinationsformer en slags kontrollinstans för lärande. Studenten visar att han/hon tillgodogjort sig ett kursinnehåll och således nått kursens lärandemål.

Varenda människa kan troligen vittna om hur man pluggat till ett prov eller en tenta som en galning för att bara en kort tid senare glömt bort stora delar. Man kan kanske säga att man pluggar för att klara just provet och i bästa (och troligen i de flesta) fall är det ändå något som stannar kvar.

Vad jag funderar mycket på är betydelsen av tentans utformning för det mer långsiktiga lärandet. En tenta kan tillåta den svarande att i olika utsträckning och i olika kombinationer redovisa/uttrycka många saker - faktakunskaper, förmågan att formulera och se samband, analysera och reflektera, tillämpa kunskap, definiera begrepp etc. Man kan helt naturligt ha olika fallenhet för olika typer av tentor och det långsiktiga lärandet ser därför olika ut hos olika studenter.

I morgon skriver jag en omtenta som delvis kan sägas innefatta vissa av ovanstående aspekter. Fokus ligger dock i att lära ett antal modeller och punktlistor mer eller mindre utantill. Låt mig säga att jag är extremt frågande till hur denna typ av "modellkunskap" på något sätt bidrar till ett långsiktigt och nyttigt lärande.

Pennan

Jag tänker på det här med pennor.
Ett fantastiskt instrument.
Bärare och förmedlare av historien, nuet och framtiden.

Samtid och vår framtid

Några samtidsbetraktelser

• Läser idag om hur högskole- och forskningsministern troligen ställer sig i finansieringsfrågan rörande studentkårernas framtida o så viktiga verksamhet. Det är minst sagt oroande om det är så att Leijonborg aviserar att regeringen inte tänker sig följa utredarens förslag. Upp till kamp säger jag bara.
• Studentkårens majfullmäktige närmar sig. Bland annat ny ordförande och vice ordförande skall väljas. Idag kom också möteshandlingarna ut. Utan att i denna blogg fördjupa mig i ämnet kan jag bara konstatera att läsningen av dessa i många stycken tyvärr får min frustration och puls att stiga och det här med insomnande blir ett besvärligt företag. Kanske är det i mycket ett uttryck för att jag på något sätt har gjort mitt nu i kårvärlden. Det är dags att hitta nya utmaningar som väcker mindre frustration. Trots min egen ringa ålder av 25 år kan man inte annat än fundera lite över att t.ex. flera av årets ordförandekandidater gick i åk 7-8 när jag började på universitetet. Däri inga övriga värderingar.
• På måndag är det då tänkt att jag äntligen skall lägga en efterhängsen tenta bakom mig. Detta spöke som förföljt mig så länge utan att jag vänt mig om för att konfrontera det. Det här med tentaplugg är dock ingen angenäm syssla. Jag kan möjligen glädjas åt att jag till min stora förvåning skrev ett VG på filmtentan härom veckan. Applåd till mig själv.
  

Utanför dessa betraktelser av min egen nära samtid så skriver jag gärna några rader om att jag i söndags förärades av ett litet besök från Kristoffer, Carina och Edgar. En härlig dag i solen spenderades till stora delar på stan med promenad på piren, kaffe på wienerkonditoriet och mjukglass vid kanalen. Fick även se lite film med den lille killens första timmar och dygn i livet. Så tack vänner för en mycket fin dag - ett mer än välkommet avbrott från allt annat.

Tankar om svenskämnets konstruktion

Jag tänker en del på det här med svenskämnets konstruktion. Dagens skolämne bygger på ett samlat ämne där litteratur och språk integreras. Jag tror att det ur ett elevperspektiv är viktigt att det förblir på det sättet. Skilda betyg i litteratur och språk skulle bara skapa mer frågor än det skulle ge svar.

Det är dock svårare att svara på hur svensklärarutbildningen bör konstrueras i fråga om samspelet/integrationen av litteraturvetenskap och språk. Jag vågar nog säga att en majoritet av svensklärarutbildningarna de senaste åren har gått över till att integrera litteratur och språk i olika former av "block" istället för att att läsa två skilda ämnen. Modellen har fördelar i fråga om att integrera VFU, att ge studenterna lika delar språk och litteratur och inte minst i fråga om att anlägga perspektiv på ämnet som ligger mer i linje med hur svenskämnet är konstruerat i dagens skola.

Det finns dock problem. Studenterna går nämligen miste om mycket den progression/fördjupning och identitet som finns förknippat med de i universitetsvärlden ganska skilda disciplinerna. Dagens svensklärarstudenter får i olika utsträckning möjlighet att på ett kvalitativt sätt fördjupa sina studier inom den ena eller andra disciplinen och den vetenskapliga skolningen blir splittrad och urvattnad. En uppsats eller rent av examensarbete inom "blockkonstruktionen" skrivs således med betydligt mindre ämnesrelaterade kunskaper än de arbeten som skrivs inom de självständiga disciplinerna på samma "nivå". Det går givetvis hävda att fördjupningen istället finns inom ämnets didaktik men det finns problem också i ett sådant resonemang då fördjupade kunskaper i ett ämnes didaktik måste bygga på goda ämneskunskaper. Lärarutbildningarna och ämnesföreträdare måste på något sätt ta tag i den här frågan. Vi riskerar nämligen nu att urvattna svenskämnet i en allmän förvirring om hur ämneskonceptionen egentligen ser ut.